Måndag = Förlamad.
Imorse trodde jag ett tag att jag drabbats av förlamning.
Det gick liksom inte att ta sig ur sängen även om jag med mina tankar verkligen försökte.
Men de gick tillslut för nu sitter jag här och har redan börjat snegla emot klockan nere i högra hörnet på skärmen.
Jag borde egentligen träna idag, men jag får se om jag pallrar mej iväg ikväll.
Känns väldigt lite lockande med träning just nu.
Eller nja, kanske vore att springa lite.
Vi får se, vi får se.
Har inga storslagna nyheter till er denna färgglada måndagmorgon heller inget speciellt att klaga över.
Jag kanske återkommer senare under dagen när jag vaknat lite mer till liv.
Kommentarer
Trackback
