Ikväll är det en sånn kväll..
Jag borde verkligen sova men de går inte.
Jag är ensam hemma.
Har streck kollat serier och funderat.
Satt ute på altanen och tog en cigg.
Hon gör sig påmin när jag minst anar.
November har varit en månad då jag tänkt på henne mer än vanligt.
Jag försöker oftast undvika att tänka på henne...tiden har gått och vardagen är det som alltid tar över och man låter den göra det..så ska det ju vara men ibland bara kommer det ikapp en.
Hon som fanns här, hon som sitter på min arm och lyser med dom där årtalen 2004 & 2005 alla minnen som ligger där i och dom flesta minnena jag har av dom åren är med henne.
Hennes skratt, hennes lena små händer som jag älskade att hålla.
Hennes sjuka skämt och hennes sjuka ideer. Våra djävulska planer och alla våra evighetssamtal om allt och inget.
När man börjar rota sig in i allt det där så blir de för mycket och jag vill stänga av.
De blir för verkligt när man tänker för mycket.
Hon får inte komam för nära för då blir de för stort.
Vi skulle alltid oavsett vart vi levde och vad vi än gjorde ha varandra.
Hon var min trygga punkt här i Karlstad, hon hade allt från förr - allt som var relevant iallafall.
Finns inga svar och heller inget som går att göra men ibland kommer det en dag som denna när hon bara är överallt.
Vill att hon ska vara med, vill att hon ska sitta hemma hos Isabelle med oss och äta muffins och känna på Isabelles Mage som sparkar.
Vill ringa henne och prata i timmar.
Imorgonkväll ska jag hem till hennes Mamma och jag vill kunna gå in i hennes rum och klaga på hur stökigt det är, titta på hennes väggar och skratta åt hennes fängelsekillar hon hade bilder på.
Jag vill studera henne när hon sminkar sig i dom där timmarna som det tog.
Jag vill vända taxin till krogen för att åka tillbaka hem och hämta hennes jävla läppglans som hon inte kunde leva utan.
Vill att vi ska sitta vid poolen i Spannien och lyssna på Wonderwall om och om igen.
Emma älskade Emma.
Today is gonna be the day
That they're gonna throw it back to you
By now you should've somehow
Realized what you gotta do
I don't believe that anybody
Feels the way I do, about you now
Back beat, the word was on the street
That the fire in your heart is out
I'm sure you've heard it all before
But you never really had a doubt
I don't believe that anybody
Feels the way I do about you now
And all the roads we have to walk are winding
And all the lights that lead us there are blinding
There are many things that I
Would like to say to you but I don't know how
Because maybe, you're gonna be the one that saves me
And after all, you're my wonderwall

Kommentarer
Trackback