flyttarframochtillbaka

Som min kära vän Anja skulle ha sagt " Jag är ett Sönderpult horeskinn"
Förklaring till detta kommer.

Jag kom till Oslo i Torsdags.
kändes underbart att åka in över den nya stora bron.
Underbara Nina och Magnar kom och hämtade mig och min 60 tons tunga väska.
Vi hade en jätte mysig middag som Aina och Viktor ocskå kom och deltog i.
Jag hade nog inte kunnat hamna på ett bättre gästgiveri än till Nina & Mangan.

På Fredagen så åkte jag ut till mitt gammla jobb...herregud vilka flashbacks.
Buss 20, alla hållplatser som jag seriöst fortfarande kan i exakt ordning.
Vägen från bussen till jobbet och slutligen själva kontoret !
Det var så konstigt att gå in där.
De kändes som att jag lika gärna hade kunnat vara där igår samtidigt som det kändes som ett helt annat liv.
Hursom så var det otroligt kul att träffa alla igen som fortfarande jobbar kvar.

Efter detta besök så åkte jag till Majorstuen och sen Grunerlökka..mina gamla hemtrakter.
Gick och tittade i alla fina små butiker och fik.
Jag fick vekrligen enorm längtan tillbaka.
Inte till just DET livet jag hade då, men just till den här stora staden där du alltid kan gå gatan ner utan att känna igen 6 av 20. Där man kan välja på mer än Wayens Coffe och H&M.
Jag älskar ju storstäder så om jag nu lämnar Karlstad igen så kan jag inte se annat än att de blir för en storstad.

Fredagkväll var ju denna spelning där jag skulle ha ett litet stand.
Det var kul och det sålde bättre än väntat men ROLIGAST av allt var att packa ner allt och få festa med alla vänner ifrån jobbet.
Om det är något dom människorna kan så är det att bli helt vilda och verkligen balla ur.
Det var en lång och riktigt rolig kväll som slutade med nachos mitt i natten.
Vaknade upp med lite lätt dödsångest tillsammans med en fin fin baksmälla som jag kan lova fortfarande sitter i.

Kunde inte sova på bussen och nu sitter jag här och laddar för att dra till Score och hoppa på ett härligt nattpass.
Mjau.

Slutsasten av denna resa var iallafall att det verkligen va alltför längesen jag var där och att så många av dom människorna jag jobbade med förr verkligen är saknade nu när jag bor här i Karlstad.
Dock var mängderna av dryck igår vekrligen inte okej..mitt huvud verkligen spränger.
Så det är därför jag tillsammans med fler anlendingar känner mig som ett horeskinn !

Men nu kör vi.
Jobba Jobba Jobba !



Mina favorittjejer.