Anmäl mig.
Jag önskar att jag överdrev men så som mitt lev är och varit dom senaste månaderna hade jag passat perfekt i någon typ av tv show.
Allt händer och det händer fort.
Den här helgen hände precis allting och världen är numer uppochner.
Det händer för mycket.
Dåligt med uppdateringar här och de förblir nog så ett tag framöver.
Jag återkommer.
De går alltid på något vis.
Vi människor genomgår tragedier hela tiden. Vi går igenom allt ifrån död till förlorade relationer med vänner, kärlek och familj.
Innan dessa situationer uppstår så känns de som att " Händer det där så kommer jag aldrig mer kunna leva".
Jag har sagt så inför x antal saker som sedan har hänt och här är jag och jag lever.
Vissa av dessa händelser har skadat en så mycket att man aldrig helt till 100% kommer att läka men så länga mer än 50% funkar så lyckas man leva vidare.
Jag tror att vi människor är konstruerade att klara av den här sortens smärta precis som att vi direkt när vi utsätts för livsvara får en överlevnadsinstinkt.
Vi bara måste orka oss vidare och i början känns det oftast som att den enklaste vägen är att antingen hoppa ifrån en bro eller eventuellt begrava sig i ett mörkt mörkt rum och aldrig mer se eller träffa en enda människa och bara ligga där och ruttna bort ihop med sin sorg men med tiden försvinner den känslan och man tar steg för steg vidare.
Alla sorger är självklart olika och kan inte jämnföras och vi upplever dom säkert olika men det här året...2012 har seriöst varit ett av de mest vidriga åren jag någonsin har tagit mig igenom och det är av så många olika anledningar som jag säger de.
Det är fortfarande vissa dagar som är helt värdelösa ( men dom kommer alltid att finnas) dock så är det allt fler och fler dagar som känns mer och mer okej och jag bara längta efter ett nytt år, nytt kapitel.
Jag har dock en sak jag aldrig kommer kunna sluta vara tacksam för.
Världens finaste minnen med både människor jag har i mitt liv nu och människor som inte längre finns på samma i mitt liv.
Sen har jag vänner runtomkring mig som är helt fantastiska , vänner & familj och det är ni som gör att man orkar ta sig ur från sitt svarta rum med orgel musik.....haha
Bubbla
Jag lever men dom senaste veckorna har varit helt upp & ner.
Världen förändras på dagar och allt flyter ihop.
Jag tänker så mycket att hjärnan exploderar.
Tänker på min fina sambo David.. Tänker på fina minnen, på nuvarande vänner och situationer...
Jag har varit i Göteborg en vecka och jobbat åt Micke med en ny klädbutik i Gamlestaden.
Har varit en helt underbar vecka. Bara rymt ifrån allt, ifrån hela verkligeheten och stängt av.
Det här gör bara att jag längtar ännu mer efter att åka.
Jag kan lova er hjärtan, så här förvirrad och tankespridd har jag aldrig varit....Men allt kommer att bli bra..för oss alla.
